Malliga barn

Albin tränar just nu dagarna i ända på att resa sig och stå själv utan stöd. Varje gång han lyckas med det lyser hela han av stolthet och lycka. Livia skrev för första gången sitt namn helt själv idag och när den bedriften möttes av hurrarop och kramar blev hon förstås också så där härligt mallig. Nästa gång jag får till en riktigt bra chokladmousse eller en snygg fickparkering tror jag att jag ska försöka mig på lite av den där malligheten. Får se om den möts av lika stor entusiasm som barnens!