tisdag 26 maj 2009
Nedräkning
Nu är det bara en vecka kvar av min tid som mamma på heltid. Jag minns hur det var när jag började jobba efter mammaledigheten med Livia. De första veckorna grät jag när jag gick hemifrån och jag grät när jag kom hem igen. Jag tyckte det var fruktansvärt att vara ifrån henne, men jag kände också en stor sorg över att den tid vi haft tillsammans nu var förbi och att vi aldrig mer skulle få vara tillsammans så mycket igen. Ibland önskar jag att jag skulle kunna stoppa tiden och få njuta lite mer av den här tiden, som trots att den är omtumlande, uttröttande och ibland jättejobbig, ändå är så fantastisk. Men förändring är ju en del av livet och visst skulle det bli ensidigt i längden utan den. Så i stället försöker jag ta tillvara varje ögonblick av glädje med barnen och njuta av dem lite extra mycket den här sista veckan. Jag tankar mig full med skratt, bus och pussar för att klara mig när jag sitter där på jobbet och känner mig tom utan dem. Och visst kommer jag njuta lite av att få stimuleras av något annat än barnen och att få föra ett samtal utan att bli avbruten, kanske kommer det till och med att handla om något annat än om barnen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
Ja det är verkligen en speciell tid. Jobbig och underbar på samma gång!
Låter som vi kommer börja jobba igen samtidigt. Du sätter verkligen ord på min egna känslor.
Nu skall jag tanka för fullt! : )
Jag ska också börja jobba om en vecka, nu på måndag som kommer. Fast jag inte har så småa barn hemma kommer det ändå kännas lite. Jag har alltid prioriterat att finnas nära barnen och har jobbat mest bara kvällar och helg. Nu ska jag börja jobba heltid och ha jobbresor på 1,5 timmar x 2 dvs 3 timmar om dagen.
Njut av veckan!!!
Kramkram
Hej.
Kul att du tittade in hos mig. Nu ska jag kika runt lite hos dig :)
T
Det är laddade dagar då man går in på de sista i mammaledigheten. Jag minns att jag själv gruvade mig inför att börja jobba. VArdagen blir så påtaglig då.
~Livet i byn
Vad trevligt att du tittade in hos mig!! För då hittade jag ju in till dig! ;)
Har förstått att det är jobbigt att lämna dom små när man måste börja jobba igen. Ja, jag har ju ingen erfarenhet än... Men erfarenheten kommer kanske en dag!??
Jag lär titta in här igen.
Stor Kram, Maria
Ofta brukar det gå bra när man väl är igång, men visst kan man sakna den tiden när man hade tid att träffa sina vänner på en spontan fika.
Kram Lotta
Ja det gäller att ta till vara på tiden man har tillsammans. Det går alltför fort.
Jag tycker det är så kul att läsa dina blogginlägg (bloggar mest om inredning annars) och dina barn är såå söta.
Ha en bra fortsättning på veckan.
Kram Camilla
Jag har ett par månader kvar av föräldraledigheten och skall försöka njuta av dem så mycket det bara går när studierna är avklarade. Jag hoppas att ni får en fin vecka och glöm inte att varje tid en speciell, det gäller bara att stanna upp och njuta.
Kranm och ha en bra dag//Maria
Ta vara på tiden som du själv säger. Minns att jag nästan delade kollegornas mat i bara farten efter min ledighet..
Kramar Erika
PS
Jag är inte dålig bara matt och magknip. Det har varit värre med de andra... men nu ska vi friskna till.=)
Hej!
Kommer ihåg hur det var. Fast jag uppskattade väldigt att vara med vuxna människor igen. Tror att det mest var de långa dagistiderna man hade ågren för...länge sen nu *ler*
Må så gott!
L
Mrs S: Visst är den!
A & Lilla P: Skönt att höra att man inte är ensam! Här tankas det också :)
Heidi: Förstår att det blir en stor omställning. Visst vill man prioritera barnen när de är små.
Fyrbarnsmamman: Du är så välkommen!
Livet i byn: Ja, det är ju inte alltid helt lätt att få ihop vardagen med småbarn, men så länge någon av föräldrarna är hemma går det an. Sen blir det jobbigare..
Bokmalen: Välkommen tillbaka!
Lotta: Ja, det där spontana är ju inte lika lätt när man jobbar.
Camilla: Tack snälla! Vad glad jag blir :)'
Maria: Nej, att njuta får man verkligen inte glömma bort! Tack :)
Erika: Ja, man har ju helt klart fått vissa vanor som kanske inte passar sig på jobbet :)
Tre rum och kök: Javisst, kan jag se fram emot att umgås med vuxna. Det blir ju inte alltid så givande samtal med de små, men det är mycket annat som är givande med att vara mamma :)
Skicka en kommentar