söndag 14 juni 2009

Söner och....?

Tidig junimorgon i ett tyst hus. Endast regnets smattrande mot fönsterrutorna hörs. Albin sitter tillbakalutad i soffan hos mamma och dricker morgonvällingen. Livia kommer upptassande och kryper upp bredvid mamma och lillebror. "Godmorgon, älskling", säger mamma. Livia funderar en liten stund och säger sedan: "Är jag älskling och han son?" samtidigt som hon pekar på Albin. Mamma svarar: "Ni är båda mina älsklingar." "Men han är son och jag är...?" "Jaha, du menar att du är min dotter och Albin är min son?" "Ja, just det", svarar Livia.

7 kommentarer:

Lallis - liv och leverne sa...

Så gulligt:)
Ha en fin kväll
Kram Lallis

Barnens Hjältar sa...

Vilken söt kommentar ..frågar man inte så får man inget veta .-)

Speja sa...

Det är minsann inte så lätt att hålla isär begreppen när orden uttalas med samma varma känsla;)

Miss M sa...

Barn är så insiktsfulla & tänkande *sött* =)

Carolines Oas sa...

Gog måndag!!

Jo det är sant...det är endel av spänningen med livet. Osäkerheten alltså:)

Så söt kommentar...

Tårtan på inlägget innan såg fantastiskt god ut.

Hoppas du får en fortsatt underbar dag!! Kram Caroline

Carolines Oas sa...

Och föresten...jag tycker absolut du ska komma nästa ¨år på mammablogg galan!! Du får boka in det redan nu:)

2BarnsMamman sa...

Lallis: Visst va det :)

Barnens Hjältar: Precis! Det finns inga dumma frågor...

Speja: Så fint du skrev det :)

Miss M: Ja, de upphör aldrig att förvåna en!

Caroline: Kan meddela att tårtan var god :) Får boka in lite gala till nästa år!