Ända sen Livia var alldeles nyfödd har jag i princip bara fått höra att hon är sin pappa upp i dagen. Även idag är hon med sitt mörka lockiga hår, sina bruna ögon och sin kavata framtoning raka motsatsen till den spinkiga, blåögda lintott jag själv var i hennes ålder. Sina änglalockar till trots har hon också en mycket bestämd vilja och är inte rädd för att uttrycka den, vilket hon förstås gör på en fyraårings typiskt trotsiga sätt. Enligt min egen mamma har hon inte heller ärvt det från mig, som under hela uppväxten var from som ett lamm. Dessutom har hon ett helt annat mod än sin mamma. När vi nyligen var på en utflykt klättrade Livia genast högst upp i en klätterställning och då konstaterade min mamma, som också var med, att det hade hennes mor aldrig gjort. Jag uppskattar dessa olikheter och är glad att hon som tjej är tuff och framåt och som mamma kan jag ju känna mig övertygad om att hon trots allt är min dotter.
måndag 3 augusti 2009
Äpplet faller ibland långt från päronträdet
Ända sen Livia var alldeles nyfödd har jag i princip bara fått höra att hon är sin pappa upp i dagen. Även idag är hon med sitt mörka lockiga hår, sina bruna ögon och sin kavata framtoning raka motsatsen till den spinkiga, blåögda lintott jag själv var i hennes ålder. Sina änglalockar till trots har hon också en mycket bestämd vilja och är inte rädd för att uttrycka den, vilket hon förstås gör på en fyraårings typiskt trotsiga sätt. Enligt min egen mamma har hon inte heller ärvt det från mig, som under hela uppväxten var from som ett lamm. Dessutom har hon ett helt annat mod än sin mamma. När vi nyligen var på en utflykt klättrade Livia genast högst upp i en klätterställning och då konstaterade min mamma, som också var med, att det hade hennes mor aldrig gjort. Jag uppskattar dessa olikheter och är glad att hon som tjej är tuff och framåt och som mamma kan jag ju känna mig övertygad om att hon trots allt är min dotter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Ja det är svårt att svära sig fri från barn när man är mamma :P
hoppas du haft en fin dag!
Min dotter är lik mig, utseendemässigt, men annars är även hon bra mycket modigare än vad hennes mamma var när hon var ung
Själv har jag haft förmånen att föda fram en kopia av min svärmor i Lillebror;-). Folk frågar ständigt och jämnt om det VERKLIGEN är mitt barn. Dock har han en del av sin mors lynne stackarn men jag tror att han klarar sig fint ändå. En reflektion, Lillasyster är lockig, kan det vara så att viljestyrkan sitter i lockarna?
Det är ganska intressant hur man som förälder söker en återspegling av sig själv i sina barn. Inte altid att det finns där, oavsett hur många gener man har gemensamt....:)
Oh vilken kavat lite tjej, säger jag som är höjdrädd!!
~Livet i byn
Lite skinn på näsan kan våra döttrar behöva här i livet!
Barnens Hjältar: Precis! Och det kan ju vara både bra och dåligt :)
Angie: Det låter bra med en ny generation av modiga tjejer!
KaosJenny: Så skulle det mycket väl kunna vara! Även lillebror som precis börjat få lockar börjar visa såna tendenser :)
anne: Nej, ibland undrar man var de får sitt utseende eller sinne från.
Livet i byn: Ja, inte finns det någon höjdrädsla där inte!
Åsa: Absolut! Tuffa tjejer behövs!
Skicka en kommentar