Nattsurr

Att som småbarnsmamma få sin nattsömn störd av små tassande fötter, som kryper ner i dubbelsängen och sen slåss om utrymmet där känns inte orimligt. Inte heller att vakna av illskrik från en lilleman, som sen genast somnar om igen ligger utanför det normala. Jag kan till och med stå ut med att gå upp i ottan för att en pigg liten kille tycker att det då är morgon. Men att behöva ligga vaken på grund av en myggas envisa surrande, en natt i december, det är mer än jag kan tolerera.