Melodifestival

I år är Livia så stor att hon får stanna uppe och titta på Melodifestivalen tillsammans med mamma och pappa. Hon ser naturligtvis fram emot denna stund och uppskattar att få känna sig lite stor när lillebror går och lägger sig. För mamma och pappa blir det minst lika underhållande att höra Livias kommentarer till de tävlande och låtarna som att följa TV-showen. Livia förvånar som vanligt genom att inte gilla de låtar man kanske skulle förvänta sig att en sexårig tjej gillar. Loreen och Danny är visserligen favoriter, men om den stora flickfavoriten Ulrik Munther säger hon att han "är så söt att hon skulle vilja ha honom som pojkvän, men att hon inte gillar låten." I stället är Di Leva, mammas gamla idol, hennes favorit den veckan. Sonja Alldéns skira rosa klänning faller henne förstås i smaken, men hennes ballad säger hon kommer från Tingeling.

The Albin Show

Albin meddelade på väg hem från dagis att han skulle sjunga en sång när vi kom hem och mamma inbjöds att komma till trappan för att lyssna till detta framträdande. När Albin utrustat sig med två svärd började showen. Albin dansade och sjöng med stor inlevelse...

Spökena suger blod från alla.
Bilarna suger blod från alla.
Drakarna suger blod från alla.
.....
Alla saker suger blod från alla.

Som avslutning förvandlades ett av svärden till gitarr och Albin rev av ett solo och tog sen emot publikens jubel.

Små lätta moln

Små lätta moln

ser jag på din himmel,
din himmel som är blå.
Här är du nu min sommar med
små lätta moln.
Min kärlek har du sommar,
din himmel så blå.

Av Pugh Rogefeldt

Idoler

"Min idol är Eric Saade", säger Livia och fortsätter "Vem är din idol, mamma?" "Kent", svarar mamma. "Vem då Kent?", undrar Livia. "Kent agent!", svarar Albin, som än så länge har bättre koll på Bolibompa-programmen än bandet, som spelade när hans mamma och pappa träffades för allra första gången.

Musiknostalgi

Innan jag blev mamma hade jag en ganska omfattande och hyfsat uppdaterad skivsamling och gick på en hel del konserter. Numera utökas skivsamlingen i princip bara med barnskivor och det är oftast dessa skivor som spelas hemma. Konserter har blivit en ytterst ovanlig företeelse. Det var därför en dubbelt nostalgisk upplevelse att igår gå på The Ark på Cirkus. Både musiken i sig och själva konsertupplevelsen väckte många gamla minnen och känslor från en tid som ung och fri. Och kanske njöt jag ännu mer den här gången. Just för att jag inte längre är vare sig ung eller fri.

Pettersholms Rockfestival

När man åker på semester med småbarn räknar man inte med att gå på rockfestival, men då vi blev inbjudna till en som skulle hållas på ängen precis bredvid huset vi hyrde tackade vi förstås inte nej. Det blev en kväll fylld med bra musik, god picknick och glada dansande barn och när vi blev trötta drog vi oss hemåt och somnade till dunket av trummorna.

En duett mellan Livia och Albin

Liva: Var bor du lilla råtta?
Albin: I din hatt.
Livia: Vad gör du klockan åtta?
Albin: Jagal katt.
Livia: Hur många ungar har du?
Albin: Firtitå.
Livia: Hur mår din gamle far då?
Albin: Sijer så.

Livia: Vad gör din fru Lovisa?
Albin: Teker glass.
Livia: Vad vill du ha att spisa?
Albin: Kolv åh jazz.
Livia: Vad vill du ha att dricka?
Albin: Smultlonbål.
Livia: Vad har du i din ficka?
Albin: Fyra hål.

Lösningen på Hell hour

Mitt under förberedelserna av middagens citronkyckling hör jag plötsligt Niclas fråga mig om jag håller på med mental pepping. Jag undrar vad han menar och han svarar: "Sudda, sudda, sudda, sudda bort din sura min..." Utan att tänka på det har jag tydligen nynnat på den melodin och är det nåt jag nynnar på nu för tiden så är det såklart en barnvisa. Men funkar det för att avvärja hell hour så varför inte.

Från soffpotatisar till discodivor

När man är småbarnsförälder får man inte så många möjligheter att släppa loss på dansgolvet. Om man inte skapar sitt eget dansgolv förstås. Ikväll satte vi på en gammal Melody Club-platta och skakade sen rumpa tillsammans hela familjen. Lillebror såg mest förskräckt ut, men storasyster däremot ägde dansgolvet. Eftersom mamma och pappa låg utmattade i en hög på golvet efter ungefär en och en halv låt var det ingen större konkurrens, men steget från soffpotatis till discodiva är ju trots allt ganska stort. Dessutom ser vi det som en framgång att inte en enda muskel sträcktes.