När vi är på picknick vid sjön hälsar Livia glatt på änderna som simmar förbi. Hon får dock ingen vidare respons och ropar: "Hör ni inte vad jag säger?" "De kan ju inte svara", påpekar mamma. "De kunde ju i alla fall kvacka tillbaka.", invänder Livia.
onsdag 22 september 2010
Ett samtal med änder
När vi är på picknick vid sjön hälsar Livia glatt på änderna som simmar förbi. Hon får dock ingen vidare respons och ropar: "Hör ni inte vad jag säger?" "De kan ju inte svara", påpekar mamma. "De kunde ju i alla fall kvacka tillbaka.", invänder Livia.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Det är ju faktiskt det minsta man kan begära!
Haha, verkligen ouppfostrade änder :)
Kram
Kvackar dem så svarar de väl. Jag skulle precis som Livia tolka kvacket som ett svar :-)
Ett litet kvack :)
Ja! Det kunde de då sannerligen göra! Håller med Livia, jag!
Minst!
Jess: Absolut!
Therese: Visst!
mammaxtre: Ett kvack är ju förstås ett svar för änder.
mon amie: Precis!
Cina: Lite hyfs kunde ju även änder ha!
Optimeringsmamman: Eller hur!
Skicka en kommentar