En liten strateg?

När Albin kommer intassande vid femtiden på morgonen säger han ömt: "Jag älskar dig." innan han kryper ner under täcket bredvid mamma. Och med de inledande orden blir det liksom lite lättare att ta att bli utknuffad på yttersta kanten av sängen och parera för eventuella sparkar och slag från en sovande lilleman.

Kalaskul med lillebror

Livia ska åka på kalas till lekslottet och även lillebror får följa. Mamma lovar dock Livia att han inte ska störa henne när hon ska kalasa med sina kompisar. När vi väl är där är det Livia själv som vill ta paus från sina kompisar för att leka med lillebror en stund. Det värmer i mammas hjärta.

Stenåldersgammal

Livia: Vad är stenåldern, mamma?
Mamma: Det var för länge länge sen när människorna inte bodde i hus utan i grottor.
Livia: Men för länge sen fanns väl inte människor?
Mamma: Nej, men det var då det fanns människor.
Livia: Jaha, när ni fanns?

Men så gammal är mamma faktiskt inte!

På besök hos Mulle Meck

Vi åker till Mulle Mecks lekpark och barnen har roligt i lastbilen, båten, verkstaden, labyrinten, linbanan, köket och på motorcyklarna, men roligast av allt är ändå att åka rutsckana och landa med ett plask i den stora vattenpölen nedanför.

Morgon-TV

När mamma och pappa kommer upp på morgonen sitter alla barnen uppradade i soffan framför Bolibompa.

En guldmedaljör

Det var inte bara de svenska skidtjejerna som tog guldmedalj igår. Det gjorde även Albin. Han var mycket stolt över sin guldmedalj som han fått för sitt deltagande i Lilla Vasaloppet. Några skidor hade han visserligen inte, men han "springde" i stället.

Namnsdagsbullar



Idag firar vi vår finaste lilla Albin med mumsiga bullar.

Pizza!

När det ska lagas pizzor vill förstås både storasyster och lillebror hjälpa till. Storasyster går in helhjärtat för uppgiften och vill alldeles själv göra i ordning både sin och lillebrors pizza. Lillebror är mest intressarad av att provsmaka de olika påläggen och göra små bollar av mozzarellan. Resultatet av de gemensamma insatserna blir dock lyckat och Livia utbrister förtjust: "Vilken härlig dag det här är!"

Kärlek och kalsipper

Det är dags att klä på sig för dagis och mamma säger till Albin: "Kom hit och sätt på dig dina kalsonger!" "Jag vill inte ha kalsonger. Jag vill ha kalsipper." protesterar Albin. En självklar kommentar från en liten tvååring som för fullt utforskar språket och dessutom gärna vill bestämma allt själv. Samtidigt ska Livia sätta på sig sin jeanskjol och undrar: "Varför står det Love på min kjol?" En lika självklar fråga från en mycket klädmedveten femåring, som precis lärt sig läsa.

Värmande bubbel

Vi värmer oss med ett varmt skumbad då den isande vinterkylan vägrar släppa sitt grepp om oss.

En tjejfälla

Albin bär ut alla leksaker från sitt rum för att bygga en tjejfälla. När bygget är klart blir han själv en polis, som stänger in mamma i fällan. Och nog är det en riktig kvinnofälla att bli instängd i köket med middagens disk. Som tur är lyckas mamma köpa sig fri med hjälp av en kram.

Ett litet hårstrå

Igår upptäckte jag för första gången nånsin ett grått hårstrå bland mina tonade mellanblonda och jag som aldrig känt av någon åldersnoja drabbades av insikten att faktiskt också jag blir äldre. Det var en skrämmande tanke att förstå att jag inte alltid kommer att se ut så som jag har vant mig vid att jag ser ut. Att min kropp förändrats efter två graviditeter och barnfödslar har jag lärt mig att acceptera, men att mitt hår ska bli grått känns betydligt svårare att förlika sig med. Efter att ha pratat med en jämnårig tjejkompis och fått höra att hon haft gråa hår länge, kände jag mig lite bättre till mods, men trots det ringer jag imorgon min frisör för att boka in en tid för färgning av mitt hår, så att jag kan fortsätta leva i förnekelse ett litet tag till.

Kalasfeber

Livia har fått en kalasinbjudan, men säger att hon inte vill gå på kalaset. Mamma, som tycker det verkar konstigt undrar förstås varför och till slut berättar hon att hon är rädd för att gå dit utan mamma eller pappa. När mamma lovat henne att någon av oss följer med går hon med på att gå, men är fortfarande inte så entusiastisk. Mamma som tror att hon kommer tycka att det är kul när hon väl kommer dit och träffar alla sina dagiskompisar övertalar henne att gå och följer sen med henne till kalaset. Livia försäkrar sig om att mamma ska stanna hela tiden och börjar sen leka med sina kompisar. Men efter bara en liten stund kommer hon fram och ber mamma gå hem för hon klarar sig minsann utmärkt ensam och när pappa hämtar henne konstaterar hon: "Det var fenomenalt roligt."

Lilla Herr Lila

Albin protesterar när pappa ska sätta på honom en lila tröja: "Jag vill inte vara fröken lila."

Glupska barn... och en glupsk mamma

När man blir mamma utvecklar man sig ganska snart i konsten att äta fort. Har man en liten bebis, som antingen ammar, skriker eller vill bli buren gäller det liksom att passa på att äta när tillfälle ges. När barnen blir lite större får man passa på att slänga i sig själv några tuggor mellan tuggorna man stoppar in i barnets mun för så fort barnen är klara ska de ner och det är full fart. Nu när barnen blivit ännu större handlar det mer om att hinna äta upp innan de är klara för att få behålla det man har på tallriken. Det gäller framför allt när det är godsaker som fikabröd och glass, som serveras. Ska man fika tillsammans gäller det att se till att man är redo att sätta igång att äta så fort barnen fått sitt. I eftermiddags gjorde jag misstaget att ge barnen sina bitar av banankakan innan jag gjort i ordning mitt te och själv satt mig vid bordet. Albin hade då snabbt mumsat i sig sina två bitar och ville sen förstås smaka på min enda bit. Och det blir liksom inte samma njutning att äta när någon med längtansfull blick följer varje tugga man tar.