söndag 6 september 2009

Vemod i regn

Ikväll passerades ännu en milstolpe i Albins liv då hans säng flyttades från mammas och pappas sovrum till ett alldeles eget rum. Mamma känner sig just nu lika tom som sovrummet ser ut. Som alltid vid dessa tillfällen samsas en mängd känslor inombords. Ikväll är vemod och nostalgi de som framträder tydligast och de passar väl ihop med regnet som faller efter en av de sista skälvande sensommarhelgerna.

10 kommentarer:

Therese sa...

Å, jag förstår vmodet, kände så när Luran flyttade in på eget rum, men som tur är anländer en liten snart igen... ;-)

Och så härliga kort du bjuder på i inlägget nedan, ni serr ut att ha mycket mer sommar än vi, här är det höst, och ni njuter av smultron... Vi bor i ett avlångt land! :-)

Kram kram

Åsa! sa...

Ett steg mot friheten utan föräldrar;) Alla dessa steg gör minsann lite ont i modershjärtat!

Mrs. S sa...

Åh det är stort! Det är både på gott och ont man separerar sig lite.

Speja sa...

Ja, fast sedan kommer nätterna när det kommer en liten herre inknatandes alldeles själv och vill mysa lite;)

Barnens Hjältar sa...

Åh liten sötis :-)
Den tiden försvinner så fort ..

Ja, jag gillar med hösten pga goa koftor :P

KaosJenny sa...

Mmm, förstår nostalgin men det nya är också något att se fram emot...

Petra sa...

Men gud vad sött.

Cina sa...

Oj! Jag kommer ihåg den. Känslan! Den tomma! Som iofs snabbt fylls av annat, t ex nattvandrarbarn, men jag kommer faktiskt ihåg det!

Hemmabloggaren sa...

Ååååå, jag vet hur det känns men snart snart kommer du tycka det är skönt att ha fått tillbaka ert sovrum :)

2BarnsMamman sa...

Tack för alla stöttande kommentarer! Skönt att höra att man inte är ensam i sina känslor! Jag börjar redan vänja mig vid att få sova hela nätterna och att ha ett sovrum utan barn :)

Hoppas ni har en härlig helg! Kram