söndag 27 september 2009
Tonårstrots - redan?!
Ibland undrar jag om Livia är fyra eller fjorton. Häromdagen vid lunchen frågade Livia pappa vad en massa olika ord heter på engelska. Mamma, som efter fyra år i England ändå måste anses som familjens engelska-expert, ville gärna lägga sig i denna diskussion. Livia vänder sig då mot mamma och säger som en kaxig tonåring: "Har jag sagt att du ska säga nåt?"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Japp, välkommen i trotsåldern. Min minsta är fyra och på henne har det börjat!
Ups... Fyraåringar kan nog vara lite så, och sexåringar och... 40 åringar ska vi inte tala om ;)
hihi, får man skratta åt "tonåringen"? lite charmigt är det ändå ;) helgen har varit toppen, hoppas din likaså. stor kram
Hoppsan! HOn vet vad hon vill hon =)
Petra: Jag tycker den har hållit på länge redan :)
Åsa: Ja, jag har hört att fyrtioåringar inte är helt lätta att tas med - tur att de har flyttat hemifrån då i alla fall :)
kristin: självklart får man det! Det gör jag med. Vår helg har också varit bra - tack!
Angie: Det vet hon helt klart!
Jag har också en fyraårig tonåring hemma. Favorituttrycket är "men hallå mamma" och han visar med all önskvärd tydlighet att jag förstår absolut ingenting...
Jorå och tyvärr håller det i sig ända upp till sexårsåldern - minst.
Skicka en kommentar