Ett soligt hörn av världen

Idag när Albin sov sin förmiddagslur tog jag med mig min tekopp och satte mig ute på altanen. Jag slöt ögonen och kände min vinterbleka hud suga åt sig de värmande solstrålarna. Allt som hördes var småfåglarnas pigga kvittrande och en hackspetts ihärdiga hackande. När jag satt där var det så lätt att bortse från att det var minusgrader i morse när vi gick till dagis och att ett täcke av snö fortfarande breder ut sig över gräsmattan. I stället bara njöt jag av våren, just då och just där i mitt skyddade lilla hörn av världen.