Goder morgon

På tredje försöket kom vi igår äntligen iväg på Kvarteret Skatan och mysig italiensk middag. Barnen var hemma med mormor och morfar och hade enligt dem varit underbara. Riktigt underbart tyckte mamma och pappa det var att barnen valde att ta sovmorgon i morse. Livia kom intassande till mamma och pappa och meddelade: "Nu måste det vara morgon för de mörka molnen är borta." Och då klockan nästan var nio kunde mamma och pappa inte annat än att hålla med.

Storasyster och lilla gubben

Albin och Livia leker inne i Livias rum. Allt går lugnt till, när ett illvrål plötsligt hörs från Livia. Strax därpå kommer dock en mera sansad förklaring: "Albin, du slet ner mitt pussel! Det var jättedumt gjort, gubben." Mamma kan inte låta bli att le lite åt den tillsägelsen och förstår storasysters frustration över lillebrors klåfingrighet.

Säg mama!

Albin har nu utökat sitt ordförråd med ytterligare några ord. Så fort man ger honom något säger han genast: "dack!" och i stället för att enbart säga "däh!" använder han nu även "den!". Det bästa är ändå när jag pratar med honom i telefon och han säger ett klart och tydligt: "Mamma!"

Luciaänglar och lussekatter

Idag var dags för vintersäsongens stora kulturhändelse - Rönninges eget julspel. Det bjöds på skönsång av både traditionella karaktärer, såsom Josef, Maria, de tre vise männen och fåraherdar samt mer moderna julfigurer, såsom Rudolf med röda mulen, sockerbagaren, pepparkaksgubbar, tomtar och luciaänglar. Efter, denna mycket stämningsfulla, sångföreställning serverades barnens egna pepparkakor och lussekatter. Livia visade stolt upp sina skapelser, som var just katter!

Vaddå, smälta maten?

Så fort Livia svalt den sista tuggan pannkaka med drottningsylt säger hon till mamma: "Kan du vara drottning nu?" Mamma svarar att hon vill smälta maten lite först. Livia undrar: "Man kan väl inte smälta maten som is?" Mamma försöker förklara och avslutar med att fråga: "Känner inte du ibland att du bara vill sitta och vila lite efter maten?" "Nej, jag vill bara leka på en gång.", svarar Livia så klart. Hur kunde mamma ens tro nåt annat?

Hur man gör för att få fröken att gråta

När Livia på väg till dagis säger: "Det allra bästa med att vara på dagis är att få hålla S (en fröken) i handen.", vill man inte nästa dag få höra att just denna fröken ska sluta. Det kan dock förklara varför fröken när hon fick höra Livias fina omdöme rördes till tårar.

Dagisskratt

När Livia är på strålande humör och djupt inbegripen i lek med vännerna när mamma kommer och hämtar på dagis, går det nästan att bortse från tårarna på morgonen, och tänka att hon trots allt har det bra på dagis.

Nattsurr

Att som småbarnsmamma få sin nattsömn störd av små tassande fötter, som kryper ner i dubbelsängen och sen slåss om utrymmet där känns inte orimligt. Inte heller att vakna av illskrik från en lilleman, som sen genast somnar om igen ligger utanför det normala. Jag kan till och med stå ut med att gå upp i ottan för att en pigg liten kille tycker att det då är morgon. Men att behöva ligga vaken på grund av en myggas envisa surrande, en natt i december, det är mer än jag kan tolerera.

Traditioner

Jag har inte så många jultraditioner med mig från barndomen, men sen jag flyttade hemifrån har jag haft som tradition att bjuda in mina vänner på glögg innan jul. Från början var jag, liksom flera av vännerna singel, och vi var ett gäng tjejer som träffades. Sen fylldes det på med män och numera är vi nästan lika många barn som vuxna. Umgänget blir något mera splittrat, ljudnivån aningen högre och leksaksfrekvensen betydligt högre, men oavsett formen är det en tradition jag gärna bevarar.

Smicker

Livia ska bada och mamma frågar om hon vill att Albin ska bada med henne. "Nej, jag vill att du ska bada med mig, mamma", svarar hon. "Men då blir det ju så trångt i badkaret", invänder mamma. "Du är ju så smal och lätt", säger Livia då. Hon vet bestämt hur hon ska smickra sin mamma.

Kalaspingla

Livia ska gå på kalas och klär sig fin i ny guldklänning och glittriga strumpbyxor. "Åh, jag är så vacker som en drottning, tycker jag själv", säger hon belåtet. Och det tycker mamma också.

Från morgon till kväll

Från ett grått Stockholm, till ett Oslo i vinterskrud och åter till ett regnigt Stockholm
Från barn i pyjamas, till män i kostym och åter till barn i pyjamas
Från mamma till yrkeskvinna och åter till mamma igen
Från morgon till kväll en dag i en tvåbarnsmammas liv

Längtan

Just nu längtar jag efter att få sitta i skuggan av ett parasoll och njuta av en glass.

Kärlek

På kvällen förklarar Livia varför hon inte ville vara på dagis: "Jag älskar er så mycket så jag vill vara tillsammans med er." Det tycker mamma är världens bästa anledning.

Dagistårar

Trots att Livia har gått på dagis i nästan tre år händer det att hon blir ledsen på morgonen när vi lämnar henne. Under hösten har dessa tillfällen varit sällsynta, men i morse grät hon otröstligt trots att bästa fröken tröstade och kompisarna stod bredvid och ville leka. Till slut lugnade hon ner sig och sa att hon ville att mamma skulle vinka nere vid staketet. Under tiden hade Albin, som inte ens har börjat på dagis än hunnit ta för sig i sandlådan och blev förevisad alla bilar och traktorer av de större killarna. På väg mot staketet skar det i mitt mammahjärta samtidigt som tanken på Albins fina mottagande fyllde det med värme.