Det ska böjas i tid...

Inskolningen av en värdig arvtagare till bloggen har nu inletts...

Tjej eller kille

När Livia var så liten att hon inte själv hade någon åsikt om sina kläder, klädde vi henne i ganska neutrala och praktiska barnkläder. Hon hade mycket enfärgat och randigt i rött, grönt, turkos, gult, vitt och brunt och ofta jeans. Visst hade hon en del rosa kläder och då och då klänning eller kjol. Anledningen till detta klädval var mest på att vi som föräldrar föredrar denna stil. Ofta fick vi frågan: "Vad heter han?" när vi träffade andra barn och föräldrar. Jag tyckte alltid att det var lite märkligt att folk liksom utgick ifrån att det var en kille för att hon inte bar klänning eller rosa. Ännu märkligare är att det nu vid ett flertal tillfällen är folk som benämnt Albin som flicka när han varit klädd i liknande kläder. Det får mig att undra hur folk tänker när de gör sina antaganden om ett barns kön.

En tuff kille?

En söt tjej?

För mycket snack?

Mamma och pappa sitter vid matbordet och tar en kopp kaffe och pratar med varandra. Livia som sitter bredvid och färglägger i sin prinsessbok säger plötsligt: "Vad mycket ni pratar! Jag får öronskav."

Vintertid

Konstigt nog kändes det inte som att jag vann en timme i morse när Albin vaknade klockan 06.15 och jag fick dra tillbaka klockan till 05.15. Nu är klockan inte ens halv nio och vi har redan hunnit äta frukost, läsa ett stort antal böcker, bygga med Duplo, pärla och ha disco.

Lördagsfina syskon

Mina fina små älsklingar i mysig lördagsoutfit. Livia bär HM från topp till tå och Albin är iklädd vintage P.oP-tröja och byxor från Lindex Mumin-kollektion.

Mammakvällar med kontrast

Efter torsdagens mycket trevliga barnfria mammakväll i sagomiljö fylld med bubbel, shopping, föreläsningar, god middag och förstås många samtal om våra små avkommor, kändes fredagens mammakväll tillsammans med barnen, maken och Livias egenhändigt rullade chokladbollar ännu lite mysigare än vanligt.

Lika som bär?

Mycket som Livia tyckte om att göra som liten, uppskattas nu även av lillebror...

Livia 13 månader

Albin 16 månader

En prickig lillebror

Brr, han fryser, det är kallt

och det kliar överallt.

Trist att vänta, klockan tickar.
Hela Albin är full av prickar!

"Prickar, sa du, hela kroppen.
Till och med en prick på snoppen!"

Utdrag ur Rut och Knut leker doktor av Carin och Stina Wirsén.

Tröstande ord

En mörk morgon i oktober tappar en mycket trött mamma, efter en lång febernatt, en skål yoghurt i golvet och börjar något uppgivet torka upp i köket. Livia som hört vad som hänt kommer genast springande med en bit papper för att hjälpa till och säger till mamma: "Det gör inget, mamma. Var inte ledsen!".

Till Mamma och Pappa

Sen jag själv blev förälder har jag insett att det inte alltid är så lätt och det har fått mig att än mer uppskatta mina egna föräldrar. Därför vill jag tillägna dem det här inlägget.

Ni var inga curlingföräldrar, som skjutsade mig till och från basketträningen. I stället lärde ni mig att ta eget ansvar. Ni skämde inte bort mig genom att ge mig allt jag pekade på. I stället lärde ni mig värdet av pengar och glädjen i att köpa något jag själv tjänat ihop till. Ni har alltid trott på mig och gav mig en uppväxt fylld av kärlek, fina upplevelser och inte minst trygghet och stabilitet. Ni har dessutom lärt mig att det är möjligt att hålla ihop genom åren med småbarn och tonåringar och fortfarande ha ett starkt förhållande när barnen sen flyttat hemifrån. Trots att ni träffades redan när ni gick på gymnasiet och tidigt gifte er och fick barn tillsammans har ni än idag, 40 år senare, mycket kvar att ge varandra. Jag är så glad att jag har er och att ni har varandra.

Två flugor i en smäll

Albin optimerar bilfrekvensen genom att placera sina småbilar i fönstret så att han samtidigt som han kör med dem kan kolla in alla bilar som eventuellt passerar utanför.

4 eller 34?

Om det är många småkillar som leker med bilar, så finns det nog minst lika många små tjejer som gärna klär ut sig i mammas kläder,,,

En liten Livia med mammas stora tröja, stövlar och väska.

Killar och deras bilar

Jag tycker inte att vi som föräldrar har påtvingat Albin hans bilintresse. Möjligen uppmuntrade vi det genom att uppskatta när han slutade äta för att peka på varje bil som passerade utanför fönstret eller när han lyckades hitta de få bilar som fanns i Livias leksakssamling och som hon aldrig tittat särskilt mycket åt. Visst tyckte vi också att det var gulligt när han genast körde dem på golvet och brummade för fullt. Initiativet till detta intresse var ändå hans och som mamma till en tjej och kille kan jag inte låta bli att tro att åtminstone en liten del av detta intresse är genetiskt.

Syskonsamvaro

Stunderna när storasyster och lillebror uppskattar varandras närvaro blir allt fler. Att se dem sitta bredvid varandra och måla i varsin målarbok och då och då utbyta några ord, eller i lillebrors fall mer handgriplig kommunikation, med varandra värmer mammas hjärta.

Lillebror tycker för övrigt att det är lika kul att måla fast han inte har någon färg på penseln.

Det finns höst och så finns det... HÖST

Termometern visar på 2.6 grader och snöblandat regn piskar mot fönsterrutorna. Fleecekläder, gummistövlar, raggsockor, galonisar, regnvantar, jackor, mössor och regnskydd letas fram från alla möjliga och omöjliga ställen. Två stycken barn kläs på i ovannämnda utstyrsel under mer eller mindre högljudda protester. Mamma klär på sig själv i något så när vattentät och vindskyddande klädsel. Väl ute i kylan slår regnet emot oss och löven virvlar omkring i de gråmulna vindilarna. Såna mornar tycker jag inte om hösten.