tisdag 27 april 2010
Nu och då
Häromdagen gick jag förbi porten till min första lägenhet i Stockholm. Jag stannade till en kort stund och slogs av tanken på hur annorlunda mitt liv är nu mot då. När jag flyttade in där för drygt tio år sen var jag singel, nyutexad och nyligen hemkommen från England. Idag är jag gift, tvåbarnsmamma, förortsbo och en av de mer erfarna på jobbet. Visst händer det att jag saknar den där tiden. Att kunna äta en spontan middag på stan, att kunna ta sovmorgon, läsa tidningen från ledaren till vädret och sen stanna kvar i sängen och titta på en film, eller att kunna gå på café utan att behöva tänka på om det går att få in en barnvagn och om det finns barnstolar och skötbord där. Men trots det skulle jag inte vilja byta ut mitt inrutade, ansvarsfulla småbarnsliv mot livet som fri och oberoende singel.
Etiketter:
Mammaliv,
Personligt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Jag håller med dig.
Ibland kan jag få en längtan efter att få vara själv, fika själv utan barn och barnvagnar, barnstolar, slippa dagishämtning och allt vad mitt liv som småbarnsmamma innebär.
Men uj, vad mycket lycka barnen ger mig! Kan aldrig byta ut det.
Det är väl härligt att kunna göra små "huvudresor" ibland. Jag förstår vad du menar med de känslorna. Det var kul då och man trodde att man var odödlig på den tiden. Men visst är det skönt att känna att man har landat på ett bra sätt "ett par" år efter.
Sv: Jag har inte hunnit köpa något till kakelugnen än men ska göra det til helgen och lägger upp en bild på det gröna som skall tillkomma.
Ha en superhärlig vecka du med:)
Så sant, så sant. Men att kunna drömma sig tillbaks är så härligt. Tur att man har upplevt båda sidorna annars hade man inte kunnat njuta förfullt av något dera. Kram och god natt!
allt har sin tid :) och charm! Jag saknar också mitt gamla liv ibland. kram
Hade exakt samma reflektion för mig själv bara för någpn dag sedan! *ler* Tiden här och nu är alltid underbarast... så säkert även om ytterligare 5-10 år *skratt* Kram till dig och de dina!
Så bra du beskriver det, håller helt med! =)
Och vilka härliga vårbilder ovan, det är var minnsann en tuffing som gav sig ut och trotsade vindarna ;)
Ja, jisses, vi börjar visst bli gamla...
Men inte sjutton behöver du barnvagn och skötbord på ett café längre... Albin är ju nästan 2 år ;-)
Har han sprungit ifrån dig redan?
Kram kram
Näää du, byt inte. För det kommer att säga schvissscvosch så planerar du studentuppvaktning och du kan läsa tidningen från början till slut och ta de spontana middagarna igen.
Innan du vet ordet av är det du som lägger dig först på kvällen och stiger upp först på morgonen. Även som du tycker att du tagit sovmorgon :)
Mia: Nu när man är småbarnsmamma kan man ju uppskatta allt det där andra så mycket mer och uppskatta det de gånger man får njuta av det, men det bästa är som sagt att vara mamma.
Milla: Ja, såna resor är bra ibland och härliga att komma tillbaka ifrån.
mamma med ambitioner: Precis, det är kontrasterna som förstärker uppleveleserna.
mon amie: Tur är väl det!
Therese: Det får vi hoppas på.
Ida: Tack :)
Optimeringsmamman: Ok, jag kanske överdrev lite, men han är ju fortfarande min lilla bebis :)
anne: Det låter bra.
Åsa!: Tiderna förändras!
Skicka en kommentar