Igår fick vi än en gång bevis för att Livia inte är lik sin mamma. Vi var på vårdcentralen för att ta fästings-vaccin och Livia gick glatt in till sköterskan, pladdrade på och frågade om det mesta och satte sig sen tillrätta på britsen med armen redo för sticket. Sköterskan sa att hon ju kunde titta på någon av bilderna på väggen, men Livia tittade intresserat på sprutan, undrade sen om det var klart och konstaterade att det inte känts nånting. Sen fick hon ett plåster med en kanin och valde med omsorg en glittrande liten ödla. Albin var lite mer skeptisk till vaccinationen och gick mycket motvilligt in till sköterskan med pappa. Även han klarade dock det hela mycket bra och fällde bara några små tårar från pappas trygga knä. När även han fått en ödla var han dock nöjd och konstaterade att det inte var så farligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar