tisdag 26 april 2011
Om att längta
Något av det bästa med att vara ifrån varandra är att få längta och sen träffas igen. Livia började längta efter lillebror efter bara några timmar hemma i huset medan vi packade för vår fjällsemester. När vi väl kom iväg hann hon inte längre längta lika intesivt och hade knappt tid att prata i telefon med pappa när han ringde. Även Albin längtade och sov oroligt på nätterna utan mamma och storasyster i huset. Men när det sen blev dags att åka och hämta mamma och syrran, deklarerade han: "Jag vill INTE hämta dom!" Trots det blev återseendet kärt och efter en viss blyghet fick Livia en härlig kram innan storasyster och lillebror sprang iväg och började leka tillsammans.
Etiketter:
Albins liv,
Livias liv
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Längtan-väntan :)
Hoppas ni fick en härlig fjällvecka.
Kram på er.
Att längta är bra :-)
Milla: Det fick vi :)
mammaxtre: Ja, det är faktiskt ganska härligt!
Skicka en kommentar