En generös dotterdotter

Mormor hämtar Livia och Albin från förskolan och när de efter en tur till lekparken kommer hem vill Livia undersöka mormors handväska. Mormor konstaterar då: "Jag har inga pengar." Livia springer genast och hämtar sin spargris och säger: "Men du kan få av mig." Hon tar ut alla mynten, räknar dem och konstaterar: "Jag har så många pengar. 22, lika många som vi är barn på mitt dagis." Sen insisterar hon på att mormor ska välja tre pengar, vilka hon vill. Mormor går således hem tre kronor rikare.

Lycka är...

...att vakna på morgonen och upptäcka att den nya bobby-caren fortfarande finns kvar!

Konsten att finna lyckan

Att försöka hitta svaret på hur man blir lycklig är något som många människor ägnar mycket tid åt. Men några som inte verkar ha några problem med detta är barn. För dem är det helt naturligt att vara lycklig. De har förmågan att uppleva äkta lycka i det lilla och verkligen njuta av dessa stunder. När Livia på en loppis hittar en speldosa som hon blir alldeles förälskad i och får ta den med sig hem blir hon fullkomligt lycklig och sitter som trollbunden och iakttar den snurrande ballerinan. Lika total är hennes lycka när hon klättrat högst upp i nätet i lekparken. Kanske skulle vi vuxna bli lite lyckligare om vi som barnen var mer öppna för och kunde hänge oss åt de ögonblick av lycka som livet faktiskt erbjuder, i stället för att tro att lycka är ett konstant tillstånd som vi aldrig lyckas uppnå.

Morgonmys

Att krypa ner hos storasyster för en liten sagostund är bästa sättet att starta dagen.

Det finns bara en Albin

Dagens godnattbok handlade om Albin. En annan Albin, som hjälper poliser att hitta hem, simlärare att simma och brandkåren att släcka bränder. Albin tycker om böckerna om Albin, men han tycker inte om att det finns någon annan som också heter Albin. "Han heter inte Albin", säger han bestämt och pekar på Albin i boken. "Han heter Ablutt." Och det verkar ju logiskt, att någon annan nu tar över hans gamla avlagda namn på sig själv.

Kakmonster

På besök hos pappas mormor blir vi bjudna på både bullar och flera sorters småkakor. Barnen mumsar glatt i sig av alla sorter, vilket gammelmormor ser mycket nöjd ut med. "Sen blir det rulltårta till efterrätt", säger hon glatt. Livia tittar förundrat på henne och säger: "Man kan nästan säga att allt det här är efterrätt." Tur att vi hunnit grunda med farmors goda lunch innan alla efterrätter avnjöts!

Söta lilla pappa

På besök hemma hos farmor och farfar tittar Livia och Albin i pappas första album. Livia berättar för lillebror: "Där är farmors barn. Pappa är farmors barn." "Där är söta lilla pappa", säger Albin.

Korridorgympa

När man är för liten för att vara med på den riktiga gymnastiken får man skapa sin egen i korridoren utanför. Alla småsyskon springer tillsammans fram och tillbaka och har minst lika kul som dom stora barnen. Och blir minst lika svettiga!

Höstpromenad

Något av det bästa man kan göra en klar och solig eftermiddag i september är att promenera längs en slingrig skogsstig tills man kommer fram till en liten insjö, sätta sig på en slät klippa och njuta av en picknick och de vackra höstlöven som precis börjar skifta färg.

Ett samtal med änder

När vi är på picknick vid sjön hälsar Livia glatt på änderna som simmar förbi. Hon får dock ingen vidare respons och ropar: "Hör ni inte vad jag säger?" "De kan ju inte svara", påpekar mamma. "De kunde ju i alla fall kvacka tillbaka.", invänder Livia.

Motorcykel-Albin

Albin har just nu dille på motorcyklar, så när han hittar en vintermössa i en låda blir den förstås till en motorcykelhjälm. Med den på huvudet far han sen fram genom huset samtidigt som han meddelar alla: "Här kommer motorcykel-Albin farande. Jag kör jätte jätte fort."

En kärleksfull fredag

Som mamma överöser jag förstås mina barn med kärlek och belönas också ofta själv med ömhetsbetygelser. Det kan vara en blöt puss, en plötslig omfamning, pärlor som omsorgsfullt trätts upp på ett armband och sen stolt överlämnas eller några fina ord. Som när vi är i lekparken och gungar och Albin plötsligt säger: "Mamma du är jätte jätte snäll." Eller när Livia vid nattningen tittar på mig och säger: "När jag ser dig får jag kärlek i hjärtat." Det är i såna ögonblick livet som mamma är allra mest underbart.

Dagis eller mamma

Mamma klär på sig jacka och skor för att gå på föräldramöte på Albins dagis. Albin tar då genast på sig stövlar och solhatt och säger: "Jag ka också gå till dagis." Det måste nog betyda att han tycker om att vara på dagis, eller att han vill vara tillsammans med mamma.

En stor tjej

När Livia följer med en kompis hem efter dagis och bara stannar till hemma för att byta om innan hon åker vidare till gympan, utan mamma och pappa, slås jag än en gång av hur stor min lilla tjej blivit. Och det är inte bara mamma, som har svårt att acceptera detta. Albin är mycket missnöjd med att storasyster inte är hemma och säger besviket: "Men hon älksar mej så mycket."

Övningskörning

Efter några dagars intensiv övning kan Livia nu framföra en cykel utan stödhjul. Nu dröjer det tio är tills det är dags att övningsköra nästa gång.

Ingen bebis mer

Om Livias inskolning på nya dagiset gått lättare än väntat, har Albin haft desto svårare att komma tillbaka till sitt dagis, och kanske beror det just på att storasyster inte längre är kvar där. Vid lämningen gråter Albin förtvivlat och vill inte lämna mamma eller pappa. Fröken tröstar och strax är Albin glad och nöjd igen, men nästa morgon är han lika förtvivlad igen. Men så en dag, mitt i ett skrik säger han plötsligt till fröken: "Jag är ingen bebis." och slutar gråta. Och faktiskt verkar det som han blivit en stor kille för lämningarna har sen dess gått bättre. Nu är det snarare svårt att få med sig honom hem.

Ännu en sommar till ända

Varje år när båten tas upp, utemöblerna ställs undan och sommarstället töms på badkläder, gummistövlar, tomma saftflaskor och överblivna köttbullar fylls jag av ett vemod över att ännu en sommar passerat. Men som tur är, är inte dom tomma förpackningarna och urvuxna kläderna det enda som finns kvar efter sommaren. Dessutom finns en massa nya härliga minnnen och upplevelser bevarade.

Ju fler bagare... desto bättre paj

Då barnen försvinner in i Albins rum för att bygga Duplo tillsammans så fort vi kommer hem från dagis, bestämmer sig mamma för att göra en blåbärspaj. Men när barnen inser att det är bakning på gång vill de förstås hjälpa till. Och trots många bagare blir resultatet mycket gott. Om vi får säga det själva!

Sensommarfika

Just som vi började vänja oss vid kalla mornar, mörker och förkylningar och trodde att hösten kommit för att stanna, kom sommaren tillbaka. Vi trotsar myggen och passar på att njuta av en fika utomhus.

Morgonpigg

Albin är en morgonpigg kille och när han vaknar kommer han in till mamma och pappa och lägger sig tillrätta bredvid mamma. Efter bara en liten stund meddelar han dock: "Jag olkal inte sova mer." Det är en känsla jag som småbarnsmamma inte riktigt känner mig bekant med.

Idag för åtta år sen...

...ringde det på dörren till min lägenhet. Utanför stod en man med en röd ros. Han tog mig med på picknick i Hagaparken. Det var en mycket omsorgsfullt planerad picknick där jag bjöds på jordgubbar, vin, kyckling inlindad i bacon och en hemlagad potatissallad. Till efterrätt serverades cheesecake, som även den var gjord av honom själv. Allt serverades på porslin han burit med sig och i riktiga glas. På kvällen gick vi på teater och en mysig italiensk restaurang. Redan den dagen, på vår första date, visste jag att det här var en mycket speciell man. Men inte visste jag att det var mannen som jag skulle gifta mig och få barn tillsammans med.

Ett tyst hus

När barnen var för små för att leka tillsammans och mest tävlade om mammas uppmärksamhet längtade jag efter den dag de skulle kunna leka och ha kul med varandra. Men när den dagen nu kommit, känns huset plötsligt väldigt tyst och tomt när jag står ensam i köket och förbereder kvällens middag medan de leker ute i trädgården. Med fisksoppan puttrande på spisen passar jag därför på att besöka den fina kojan de inrett och känner mig trots allt glad att de har så roligt tillsammans och inte minst över att Livia är en så fin storasyster.

Inte snabb, men stolt

Mamma känner sig nöjd med gårdagens prestation, men tas snabbt ner på jorden av Livia som kommenterar: "Du sprang inte lika fort som dom andra, mamma." "Tycker du inte?", undrar mamma lite besviket. "Nää, dom kom ju före dig", svarar Livia.

Tjejmilen

Nu hör inte längre Tjejmilen till en av dom grejer jag behöver ångra att jag aldrig gjort.

Fotbollsskola

Livia har börjat på fotbollsskola och berättar stolt när hon kommer hem: "Vi fick ha på oss västar och så fick vi drippla."

Puss & kram

Det bästa med att vara borta på konferens ett par dagar är pussarna och kramarna man möts av när man kommer hem.

Blöjlös... och byxlös

Det här blir resultatet av en dag utan blöjor för Albin. Som sagt, kanske är han inte riktigt redo för att sluta med blöja än.