Ett gott slut

Tydligen är inte vattkoppor så populära bland andra småbarnsfamiljer. Därför blir det en lugn nyårsafton med familjen i år. Men en pulkafärd i snöyran och mys framför brasan är inget dåligt slut på 2009. Inte heller en kväll i sällskap med endast maken, en hummer, ett gäng pilgrimsmusslor, lite bubbel och ett par, förhoppningsvis sovande, sötisar är så tokigt!

Jag önskar er alla ett riktigt GOTT NYTT ÅR!

Nyårstips

När jag fyllde 30 fick jag av en äldre släkting en bok med husmorstips, som enligt givaren var mycket användbara. Så här inför nyårsfesten vill jag passa på att dela med mig av ett av alla piffiga tips, som finns i kapitlet Tjejtips.

Håret
Har du inget avslaget öl att lägga upp håret med går det bra med clubsoda.

Så lycka till med nyårsfrisyren, för clubsoda har ni väl alltid hemma? Och för er som känner er sugna på fler tips kan ni ju försöka få tag på ett eget exemplar av Nina Yunkers Goda råd för alla!

Det var en gång...

...en vacker prinsessa som hette Livia. Hon bodde i ett slott mitt bland de höga snöklädda bergen i isdrottningens land. Den onda isdrottningen, som var mycket avundsjuk på Livias skönhet, lät förtrolla prinsessan så att hennes sköna hy täcktes med röda prickar och låste sen in henne i sin borg högst uppe på den högsta bergstoppen. Förtrollningen skulle inte brytas förrän en tapper riddare kom och befriade henne.

Den ståtlige riddaren, Albin den lille, hörde talas om den vackra prinsessans grymma öde och gav sig genast ut på den mödosamma resan för att befria prinsessan.

Efter fem hårda nätter och lika många hårda dagar nådde han äntligen den isbeklädda borgen och fann den prickiga skönheten. Tillsammans besegrade de den iskalla drottningen och återvände hem till sitt slott och så vitt jag vet så lever de fortfarande lyckliga där.

Ännu mera lycka

Livia och Albin leker mamma, pappa, barn med dockorna under regi av Livia. Hon visar lillebror hur han ska ta hand om de små bebisarna och är mycket tålmodig med honom. Hon verkar nöjd med att ha fått en pappa till sin familjelek och säger själv: "Lycka är att vara snäll mot sin lillebror."

Föräldralycka

Livia och lillebror sitter uppkrupna i soffan och tittar på film när Livia sträcker ut en liten hand och stryker lillebror över håret samtidigt som hon säger: "Lycka är att klappa sin lillebror."

Dagens sjukdomsrapport

Efter en jobbig natt börjar Livia nu tala om sina vattkoppor på ett skämtsamt sätt. Hon säger: "Nu ska du få se en tavla." och så lyfter hon på tröjan och visar sin prickiga mage. Förhoppningsvis är det ett gott tecken.

Om att vara sjuk

Livia börjar bli trött på att läsa böcker, titta på TV, pussla och spela spel, men framför allt trött på feber och kliande utslag. Trött på att ha vattkoppor helt enkelt! Hon konstaterar: "Det är kulare att vara frisk."

Jul, jul strålande jul

Morgonklappar, tomtegröt, feber, Kalle Anka, glögg, mys med nära och kära, sill, köttbullar, Janssons... Skål!, julklappsutdelning, efterrättsbuffé, nedvarvning, choklad och clementiner - det var vår julafton!

Pricksjukan

På julafton strax innan släkten anländer för julfirandet, får Livia feber. Mamma tycker så synd om sin lilla tjej som längtat så länge efter julen och kämpar tappert för att försöka orka med julklappsöppning, julmat och lek med kusinerna, men till slut stupar i säng. När hon vaknade i morse var hon full av prickar och orkar inte ens leka med sina nya julklappar. Framåt kvällen känner hon sig lite piggare och efter en dusch sätter hon på sig sin nya festklänning och vill spela ett parti med nya Fia-spelet. När vi spelat klart speglar hon sig och konstaterar: "Mamma, jag tycker att jag faktiskt är söt med dom här prickarna." Och det måste mamma ju förstås hålla med om.

Tomteminnen

Då mina första egna tomteminnen inte är särskilt positiva utan består av tårar och en rädsla inte bara för tomten utan även för farbror som dolde sig bakom tomtemasken ville jag skona mina egna barn från detta möte så länge som möjligt. Livia var därför två vid sitt första besök av tomten. Det gjorde dock inte att hon var mindre rädd. När hon såg honom närma sig utanför fönstret bad hon att vi inte skulle släppa in honom. Efter första chocken, hämtade hon sig dock och mottog klapparna. Även förra året, när hon var tre, var hon tveksam när tomten gjorde entré. Strax blev hon modigare och avslöjade farfar bakom masken, men riktigt säker verkade hon inte. Albin fick, som lillebror, träffa tomten redan innan han fyllt ett. Kanske var det en bättre strategi trots allt. Han hade nämligen ingenting emot att få en kram av tomten trots att farfar, som han då var minst sagt reserverad emot, dolde sig bakom masken. I år kom tomten på natten när alla sov och det besöket framkallade varken rädsla eller tårar hos någon.

En vit jul

En riktigt god vit jul till er alla från oss alla

Granen står så grön och grann i stugan

Säkerhet före allt

Albin har hört att många olyckor sker i hemmet. Han tar därför inga onödiga risker när han julstökar i köket.

Maskeradligan

Albin är just nu en riktig liten härmapa. Han tar efter precis allt som storasyster gör. Skriker hon, så skriker han, dansar hon, så dansar han och klär hon ut sig så gör han förstås likadant.

Händige Albin

Då Albin inte är betrodd med rollern, eftersom vi vill ha färg enbart på väggarna. hjälper han i stället till med andra små sysslor.

Här kommer Pippi Långstrump

När man går på barnteater är det nästan lika spännande att lyssna till barnen i publiken som att följa själva föreställningen. De lever sig fullständigt in i handlingen och kommunicerar gärna med skådespelarna. Under dagens Pippi-teater, försöker de varna Pippi när tjuvarna kommer för att stjäla hennes guldpengar, vilket får Livia att undra: "Hör hon inte vad dom säger?" Nästa sekund talar de glatt om för tjuvarna att Pippi gömmer sig uppe på taket. Barnen skrattar riktigt hjärtligt när poliserna klantar till det och när Tommy och Annika gråter för att Pippi ska åka till sjöss med sin pappa brister även en liten flicka på raden bakom oss i gråt. Efter det avslutande sång-och dansnumret är dock alla på gott humör igen. Livia säger: "Jag vill se mer.", vilket väl måste vara ett gott betyg efter drygt en och en halv timme. Hon konstaterar också: "Den här Pippi var mycket sötare än den riktiga Pippi." Även mamma och mormor är nöjda med såväl skådespelarnas som publikens insatser.

Tomteverkstad

Då pepparkaksbaket alltid slutar med att mamma och pappa själva får stå och trycka ut gummor och hjärtan i långa banor tänkte vi i år testa något nytt, nämligen marsipanfigurer! Vi hade laddat upp med mandelmassa, karamellfärger, silverkulor och en rejäl dos tålamod. Det hela började bra. Livia färgade glatt mandelmassan och Albin tuggade i sig sin tilldelade bit. Men efter en skapelse hade Livia fått nog och även Albin, som då ätit upp sin bit, tröttnade inte helt oväntat. Kvar satt mamma med en massa massa. Jag undrar vad vi ska hitta på nästa år.

En liten målare...

...här bor i staden

Hon målar väggar mest hela dagen

Hon rollar vitt och hon rollar grönt

Hon målar lite med pensel med

Snö, snö, snö

Albin är mycket fascinerad av snön, framför allt när han är inomhus. Han tittar ut genom ett fönster och säger "däh, däh!". Sen tittar han ut genom ett annat fönster och verkar lika glad över att se att det är snö även där. När vi väl är ute är han lite mer skeptiskt inställd till snön. Trots att premiärturen i pulka var lyckad och verkade uppskattas av lilleman vägrar han nu att sätta sig i den igen. Efter ett visst motstånd skrattade han dock glatt när han fick åka rutschkana, i mammas trygga famn, nerför pulkabacken.

En kort önskelista

Mormor frågar Livia vad hon önskar sig i julklapp och Livia svarar mycket bestämt: "Godis, bara godis."

Avsked

Livia har den senaste tiden inte velat gå till någon annan än favoritfröken när mamma och pappa ska lämna. I morse när hon inte var där accepterade hon i alla fall att gå till en annan fröken. Trots det bävar mamma för att berätta för Livia att favoritfröken ska sluta, men släpper till sist den tråkiga nyheten. Livia frågar vad hon ska göra och verkar nöja sig med svaret att hon ska jobba på ett annat dagis. Sen säger hon: "Jag vet ju nu att det gick bra att sitta i en annan frökens knä." Sen är det ämnet avhandlat och mamma pustar ut - i alla fall för tillfället.

Morgontrötta

Mamma och pappa ligger och drar sig i sängen trots att de borde gått upp för länge sen. Livia kommer in, pigg som en lärka även denna morgon och pappa säger: "Livia, är du beredd på att skynda dig nu för att hinna till Skrinna?" Livia tittar på pappa, som själv inte gör minsta ansats till att gå upp, och frågar: "Ska inte du skynda dig då?"

Vinter eller sommar

Jodå, det går utmärkt att äta mellis på altanen även i december.

Att mackan blir snöig och rumpan lite blöt är små detaljer man lätt kan bortse ifrån.

Att klippa gräset när det ligger en decimeter nysnö över det är dock svårare, vilket Albin erfar den hårda vägen.

Livia, som är mer snövan, inser direkt att pulkan är ett betydligt bättre vinterredskap.

Riktigt övertygad om att det är vinter verkar hon dock inte vara för så fort vi kommit innanför dörren, efter många åk nerför pulkabacken, sjunger hon: "Och nu så vill jag sjunga att sommaren är här..."

Pigg som en lärka

Barnen verkar nu ta igen för den sömn de förlorat alla mornar de vaknat allt för tidigt eller så är det vinterns mörker som nu tagit ut sin rätt även hos dem. I morse hörde jag inte ett ljud inne hos lilleman förrän kl. 07.40 och Livia väckte jag strax före åtta. Då studsade hon glatt ur sängen och meddelade: "Jag är pigg som en lärka och glad som en mört." Mer såna mornar, tycker mamma.

Nej, se det snöar...

...nej, se det snöar
Det var väl roligt, hurra!
Nu blir det vinter, nu blir det vinter
Som vi har önskat, hurra!