Min stora lilla kille

I ett av de allra första inläggen jag skrev på bloggen, berättade jag att Livia, som då var nästan fyra, för första gången haft en alldeles egen kompis hemma. Nu tre år senare, när Albin är nästan exakt lika gammal var det hans tur att passera denna milstolpe när han igår följde med sin allra bästa kompis A hem efter dagis. Jag kan bara än en gång med nostalgi, glädje och en smula vemod konstatera att mina små barn växer och blir stora. Albin hade för övrigt kul hos sin kompis, men fick lite hemlängtan och han var inte riktigt säker på att han ville åka dit igen, trots att det på det stora hela gått väldigt bra.